Trött ^^
Nu är jag sådär trött igen ^^,
Ska strax sova.. men jag måste bara berätta om mitt excellenta bokinköp idag :D
"Komma Ut- Berättelser från Garderoben" heter den, handlar om just vad den heter.. att komma ut.. som gay vill säga.
Den som har gjort boken (Anders Öhrman) har intervjuat en massa personer om deras komma-ut-historia, lyckad som olycklig, tjej som kille. Jag har bara läst 1 historia än, men jag gillar den redan såå mycket.. jag antar att jag kommer att få en känsla av "vilken tur att mina nära och kära reagerade som de gjorde", men egentligen så tycker jag att jag inte är sååå lyckligt lottad i komma-ut-sammanhang. Det var/är inte så lätt som det kan verka på mej, det var istället riktigt svårt.. första steget på vägen var för 2 år sedan, då jag "kom ut" som bisexuell för mina föräldrar och bror.. var inte mycket prat om det. Men sen, i typ början av vintern, så berättade jag för dem att jag är gay. Mamma var väl inte såå negativ, men det var bror och far. Det ledde till att jag blev som en grönsak under julaftonen. Jag pratade inte, engagerade mej inte i sociala "julaftonsgrejer", förutom kalle anka och maten, sen var jag på mitt rum och satt framför dataskärmen som vilken dag som helst.. Nu har jag kommit över det, men det tog ett tag, och, eftersom jag får höra vissa homofobiska uttalanden från vissa nära ibland.. så händer det fortfarande att jag glider in i dimman eller hur ni nu vill ha det... Ofta glider det tårar ner för mina kinder vid de tillfällena, och jag skäms inte att säga det. Men enough talking about that...
Läs boken och ta en liten tankeställare, "om det vore er son/dotter som tog detta steget.." hur skulle ni reagera då? Lämna gärna en kommentar så jag får lite perspektiv på det hela, för alla kan inte vara förstående eller hatande..
Ha det gött! /Björn =P
Ska strax sova.. men jag måste bara berätta om mitt excellenta bokinköp idag :D
"Komma Ut- Berättelser från Garderoben" heter den, handlar om just vad den heter.. att komma ut.. som gay vill säga.
Den som har gjort boken (Anders Öhrman) har intervjuat en massa personer om deras komma-ut-historia, lyckad som olycklig, tjej som kille. Jag har bara läst 1 historia än, men jag gillar den redan såå mycket.. jag antar att jag kommer att få en känsla av "vilken tur att mina nära och kära reagerade som de gjorde", men egentligen så tycker jag att jag inte är sååå lyckligt lottad i komma-ut-sammanhang. Det var/är inte så lätt som det kan verka på mej, det var istället riktigt svårt.. första steget på vägen var för 2 år sedan, då jag "kom ut" som bisexuell för mina föräldrar och bror.. var inte mycket prat om det. Men sen, i typ början av vintern, så berättade jag för dem att jag är gay. Mamma var väl inte såå negativ, men det var bror och far. Det ledde till att jag blev som en grönsak under julaftonen. Jag pratade inte, engagerade mej inte i sociala "julaftonsgrejer", förutom kalle anka och maten, sen var jag på mitt rum och satt framför dataskärmen som vilken dag som helst.. Nu har jag kommit över det, men det tog ett tag, och, eftersom jag får höra vissa homofobiska uttalanden från vissa nära ibland.. så händer det fortfarande att jag glider in i dimman eller hur ni nu vill ha det... Ofta glider det tårar ner för mina kinder vid de tillfällena, och jag skäms inte att säga det. Men enough talking about that...
Läs boken och ta en liten tankeställare, "om det vore er son/dotter som tog detta steget.." hur skulle ni reagera då? Lämna gärna en kommentar så jag får lite perspektiv på det hela, för alla kan inte vara förstående eller hatande..
Ha det gött! /Björn =P
Kommentarer
Trackback
